Artfakta:
Jättebalsamin – Jätteloka – Tromsöloka - Gul skunkkalla – Sidenört - Smal vattenpest - blomsterlupin - parkslide - vresros - kaukasiskt fetblad - sibiriskt fetblad – kotula - spärroxbär - kanadensiskt gullris
Om en av de främmande växterna lätt sprids samtidigt som den:
Då anses arten vara en invasiv främmande växt. Klassificeringen görs av experter i både Sverige och EU. Riskerna för spridning och skador gör att det är det viktigt att bekämpa invasiva främmande växter så snabbt och effektivt som möjligt. För vissa svåra arter kan det krävas insatser i flera år. Även de växter som är enklare att bekämpa kan behöva följasupp minst ett år efter en åtgärd för att få ett pålitligt resultat. I de värsta fallen kan bestånd behöva täckas permanent för att växten inte ska komma tillbaka.
Alla åtgärder som föreslås eller utförs är beprövade. Teknikerna finns bland annat beskriva i Naturvårdsverkets metodkatalog som är ”bästa praxis” för bekämpning av invasiva främmande växter. Vi är verksamma i och omkring Gästrikland.
I flera sammanhang pratas det om att vissa arter är upptagna på olika typer av listor.
Den viktigaste listan just nu är EU-förordningen 1143/2014. På den listas arter av unionsbetydelse och har lagkrav på bekämpning.
Bland de växter som finns i EU-förordningen 1143/2014 och är aktuella hos oss i Sverige är:
Den nationella förteckning som kommer att lämnas som förslag till regeringen av Naturvårdsverket består av:
Dessutom så har SLU riskbedömt ett stort antal arter varav cirka 120 växter är högriskarter med potentiell invasiv kapacitet.
Listan över de riskbedömda arterna finns hos SLU samt en sökbar web-lista finns här.
Parkslide, Sandviken
Blommande parkslide, Gävle
Allt innehåll, både texter och bilder är licencierade under crative commons CC BY-NC 4.0 ifall inte annan fotograf eller författare anges.
Attribution-NonCommercial 4.0 International.
Allt material får användas i ickekommersiella syften med erkännande av upphovsman:
This work is licensed under CC BY-NC 4.0
Tommy Virmaja
Tallmuren