Sidor:

     Invasiva främmande växter

     Biologiska invasioner

     Mer läsning

     Vad säger lagen?


Artfakta:

Jättebalsamin – Jätteloka – Tromsöloka - Gul skunkkalla – Sidenört - Smal vattenpest - blomsterlupin - parkslide - vresros - kaukasiskt fetblad - sibiriskt fetblad – kotula - spärroxbär - kanadensiskt gullris

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Listor


Utseende

Blommorna är i spektrumet från vitt till vinrött, 2,5 till 4 cm stora med en kort sporre som bildas av ett av de tre foderbladen.  Blomman har fem kronblad. Kan bli upp till 2,5 meter hög. 

Bladen är tandade och sitter antingen motsatta eller tre i krans. Vid bladbasen finns stora glandler som gett jättebalsaminen dess latinska artnamn (glandulifera).

Sprätter iväg fröerna.


Förväxlingsarter

Det finns några ytterligare svenska balsaminarter men de bör inte kunna förväxlas med jättebalsaminen (exempelvis springkorn och blekbalsamin, båda dessa har gula blommor).


Bekämpning

Bekämpning av jättebalsamin bör inriktas på utvecklingen av fröer eftersom fröbanken har en relativt kort livslängd. Det verkar inte helt klarlagt hur länge fröerna i fröbanken är grobara och det är varierar sannolikt med miljöförhållandena. Enligt naturvårdsverket saknas fröbank helt men Tyler et al (2021) anger en fröbank som är grobar mellan 2 och 5 år. Helsen et al (2021) skriver att fröer fullt nedsänkta i 20-gradigt vatten har setts gro efter 3 år.

 

Bekämpningsmetoder som rekommenderas är bete, rotdragning och slåtter (Naturvårdsverket 2020).

Rotdragning:

Plantor dras upp med rot. För detta krävs inga verktyg utan går enkelt för hand då jättebalsaminen har ganska små rötter

Rotdragning kan i vissa fall vara olämpligt eftersom det lämnar blottad jord eller jord utan rötters ”armering” och kan skapa erosion vid sluttningar och strandbankar.

Slåtter:

Jättebalsaminen bör slås flera gånger per år och slåttern ske innan den blommar. Kapningen bör ske så lågt som möjligt, under den första noden. Den första noden sitter ca 5 – 10 cm uppe på stjälken.


Vid blomning och frösättning

Om jättebalsaminen har utvecklat sina frökapslar kan blommor och frökapslar täckas genom att man trär en påse eller säck över de delar som bär frön och blommor. Sedan kapas växten nedanför med kniv eller sax.

 

Efter bekämpningen:

Hela växten kan sorteras och lämnas som brännbart vid återvinningsstationer.

Om plantorna inte gått i blom kan de lämnas för att torka på plats. Torkade växter som inte gått i blom kan komposteras.

Om plantorna gått i blom ska de inte komposteras.

Det är viktigt att minnas att jättebalsamin utvecklar adventivrötter och att den fortfarande kan vara livskraftig vid rotdragning. Om den lämnas bör roten inte ha kontakt med jord. Det går att undvika exempelvis genom att hänga växten på en lina för torkning.

Är marken lerig eller fuktig så att material fastnar i skorna är det lämpligt att rengöra skorna på området med exempelvis en hovkrats för att minimerar risken för spridning av fröer.

Både slåtter och rotdtragning behöver upprepas för full effekt. Efterkontroller bör göras årligen i 5 år på grund av grobarheten hos fröerna i fröbanken (Vill här poängtera att detta är Tallmurens rekommendation och den kan ändras med ny kunskap).

 

Mer läsning

Jättebalsamin – Wikipedia Väldigt kort artikel.


Här kommer en noggrannare sammanställning om jättebalsamin att publiceras i PDF-format


Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Mathilda visar en 'exploderad' kapsel och med fröer som hade kunnat sprätta iväg ett par meter.